Kittla gästerna!
Engelsmännen säger ”starter”. De har på pricken rätt. En bättre start på en härlig middag finns inte. Förrätten välkomnar samtidigt som den skvallrar om att middagen ska avnjutas i lugn och ro där smaker, skratt och goda vänner får gott om plats.
Vad ska då en förrätt vara eller smaka? En bra sak att ha i huvudet är att förrätten är en aptitretare. Gästerna får inte bli mätta, den ska bara få smaklökarna och sinnet i stämning. Tryter fantasin kan man också utgå ifrån huvudrätten och tänka kontrast. Så till exempel kan en mastig entrecôte må bra av att serveras efter en lätt sallad med rostade pinjenötter och en citrusvinägrette eller lite färsk sparris med sikrom.
Förr tänkte man också att fisk till huvudrätt inte skulle föregås av fisk eller skaldjur till förrätt, men det var då det. Idag är det smakerna och helheten som räknas och för att få till det brukar magkänsla och omtanke räcka långt.
Experimentera, prova nytt, våga. Det är kul och bäst av allt – det blir gott!
Mättande smaker!
Mat var krångligare förr. Då låg till exempel fransmännen bakom den klassiska menyn som strikt talade om vad och i vilken ordning olika rätter skulle serveras. Puh! Idag ligger fokus inte längre på påhittade måsten, idag finns påhittigheten i fingertopparna. Fina råvaror, fantasi och lite hipp som happ är vad som gäller.
Att laga en god huvudrätt börjar därför med val av råvara. Sen följer tillagning, kryddning, val av sås och dryck samt tillbehör. När det kommer till tillbehören kan du tänka röror, bröd, småplock, smaker, färger och konsistenser. Kallt, varmt, avlångt, runt… välj och vraka! Inbakad oxfilé, lammracks med chèvre chaud eller en hjortstek med jordärtskockspuré gör alla succé. Eller hemrullade köttbullar med lingonsylt gjord på recept från mormors kokbok.
Så länge du har kul och inte tappar hippet och happet kommer gästerna att älska både dig och maten
Happy End
Vad vore middagen utan en god efterrätt? Det söta, ibland också klibbiga och kladdiga, är pur matkärlek. En sådan liten sak som en petit four kan få även den mättaste magen att le. Eller vad sägs om blåbärspudding, lemon cheesecake, chokladtårta eller bara ett berg av jordgubbar med strösocker och vispgrädde inom räckhåll?
Efterrättsvalen är många. Syrligt, sött eller både och? Krämigt eller fluffigt? Kaffe och avec eller bara avec? Eller kanske en ostbricka efter maten och senare kaffe och mörk choklad? Låter snurrigt men är lätt som en plätt. Gå på känsla!
Vi pratar mycket om att man ska släppa loss i köket och göra lite som man vill. Att glädje och fantasi är långt viktigare än stela traditioner. Det är fortfarande sant, men en liten brasklapp vill vi allt slänga in; en god middag blir aldrig så god som när den avslutas med någonting sött. Så var lite sötgenerös, då trivs nämligen både smakerna och gästerna förträffligt!
Sverige har traditionellt sett haft en påver ostkultur. Lite ett pålägg bland andra. Anonym och ödmjuk har osten längtat efter ett mer glamouröst liv. Och nu har det hänt. Osten har seglat upp till att bli, förutom ett fortfarande gott pålägg, en krydda, ett tillbehör, en efterrätt, en förrätt, ett snacks och en ingrediens att ta till när helst andan faller på. Heja osten!
Smaka på de här namnen; Manchego, Parmigiano Reggiano, Appenzeller, Chèvre, Halloumi och Mozarella. Några du inte känner till varken namn eller smak? Då så. Rusa till närmaste butik och köp. Du kommer snabbt att förstå att det här med ost är någonting mycket intressant, roligt och gudomligt gott.
Är det osten som gör att vinet sjunger eller tvärtom? Det är inte så noga, men helt klart trivs dessa hand i hand. Deras historier går parallellt, en del sägner är i runda slängar 9 000 år gamla. Inte konstigt att konceptet ost och vin känns vedertaget. Eller att det är vinnande. Som ler och långhalm, går inte att rucka på.
Det finns hundratals upptäckter att göra när det kommer till ostar. Bland annat att det finns de som smakar punsch, valnöt eller tryffel och att en tvättad kittost ibland fått sig en dusch av Bourgogne, Champagne eller hederligt öl. Osten är också tacksam att förena med andra godsaker som till exempel marmelader, nötter, kex och spröda knäckebitar. I de fall osten ska avnjutas som den är bör den vara ljummen, ta fram den en dryg timme innan den ska ätas. Upplevelsen kommer sedan att vara allt annat än ljummen, vi lovar!
Så vad är vad?
Hårdost, skärs med osthyvel, t ex Herrgård och Grevé.
Mesost, görs genom att vasslen från osttillverkningen kokas till en fast massa.
Mjukost, kallas också dessertost, t ex Camembert och Blåmögelost.
Färskost, lagras ej, t ex Keso och Mozarella.
Smältost, hårdost som smälts tillsammans med smältsalter, t ex bredbar Räkost.
Choklad är hett. Det var det år 600 f Kr också, då som dryck eller betalningsmedel. Aztekerna var först på bönan, sen hakade många på. Bland annat Columbus. Fransmännen gjorde chokladdrickandet till skön konst för de som hade råd och vår egen Linné gav kakaoträdet dess latinska namn, Théobroma. Fritt översatt betyder det Gudarnas föda. Säger en del, eller hur?
Choklad är nyttigt, så pass att det för länge sedan såldes på apotek. Bland annat innehåller den antioxidanter och frigör ämnet anandamid i kroppen, det sistnämnda får oss att må bra och det är också detta som tros vara förklaringen till att man gärna tar sig en bit när man känner sig nere. Choklad sätter också fart på en signalsubstans i hjärnan som heter serotonin, även den får oss välmående. Inte illa, va?
Chokladprovning är stort. Som vinprovning utan spott. Hör bara på konsistensbeteckningarna; fet, mjuk, slät, mjölig, kornig och rå. Och som om det inte räckte finns också grov, smetig, mild, klistrig, torr, knastrande, fin och tung. Dofternas huvudgrupper går inte heller av för hackor, vad sägs om blommiga, fruktiga, animaliska, rostade och kryddiga. Men självklart kan man också nöja sig med att blunda, äta och njuta. Utan vidare analyser.
Choklad kan ätas på många sätt och bara du vet hur din chokladnjutning ser ut. Men gör gärna som vinfantasterna, utveckla dina sinnen eller mer specifikt chokladsinnet. Prova en bit smaksatt med chili, salt eller lakrits, den chansen fick aldrig aztekerna. Eller prova olika höga kakaohalter och se var på skalan du trivs bäst. Ingenting säger att man inte kan känna sig lika hemma överallt. Upptäck chokladvärlden! Det finns små tillverkare med stora sortiment, handgjort och varsamt format till praliner eller andra läckerbitar. Välj med omsorg, de förtjänar din fulla uppmärksamhet.
Om det finns årgångschoklad? Såklart! Den görs av plantagens bästa kakao och sen måste allt stämma, från val av böna till hur den mals och vilka tillsatser som används. Smaka årgångschoklad tillsammans med lite lagrad rom eller ett väl valt vin.
Ge dig hän!